Godafton alla nyfikna läsare.
Onsdagen den 5 mars är snart till ända. Dagen tycker jag faktiskt har varit väldigt givande. Till och med jobbet var givande. Eller det kanske är fel ord att använda. Den har varit rolig eller intressant skulle jag faktiskt vilja kalla den. Varför? Jo jag har äntligen vågat käfta emot det eviga irriterande objektet Roger! Det har varit kanon stämmning på jobbet de två senaste dagarna när han varit sjuk. Men idag stod återigen hans fula kamoflage cykel med sidokorg utanför ingången till jobbet. Det roligaste under hela dagen var när han gjorde fel! Älskar att se när mannen som aldrig gör fel, enligt han själv, gör fel! Då går man runt och ja småmyser och inombords asgarvar man åt honom för att han gör fel. Blev ju inte sömre av att de tog 2-3 timmar och rätta till felet och under den tiden surnade han till rätt rejält när de inte gick som han ville. Och ja han kunde bpde klämt mig och Stefan i maskinen eftersom han var sur och ouppmärksam. Senare var det min tur att köra maskinen och hans tur att ställa in maskinen för mig. Jag blev klar för att börja köra långt innan han var klar med inställningarna. Så jag vandrar iväg några meter och snackar lite och hjälper Christer med det han gör. Då kommer Roger och säger att jag ska hjälpa honom så vi kommer igång fortare. Men icke! Mitt svar: "Har vi bråttom?" Då gick han bara därifrån och la ner det han höll på med och ja antingen vandrade han väl ut till lunchrummet eller på hans älsklingställe toaletten. Kom tillbaka 10 min senare och kommer fram till mig och denna dialog utspelas:
R: Jag visste inte att det var bråttom att klä av rullar
J: Det är det inte heller, Men det är inte mitt jobb att ställa maskinen. Det är ju den som kört maskinen som ska göra det. Så har det ju alltid varit!
R: Ehm (funderar lite) Det har du rätt i. Men man kan ju hjälpa till lite. Om man är snäll.
J: Du hjälper ju aldrig oss så varför skulle vi hjälpa dig?

Därefter går han iväg sur som ett omoget äpple och fortsätter att ställa. Och efter de så var han sur resten av dagen på mig. Men det kan jag ta. Får nån var fan tvungen att sätta ner den där på jorden. Alla i gruppen har samma arbetsuppgifter. Det finns ingen chef. Men ja han tror väl att det finns.

Nog om detta. Kanske ingen intressant läsning men var bara tvungen att dela med mig av detta.

Fanns ett tillfälle idag jag log lite för mig själv när jag lyssnade på Äntligen morgon med Adam och Gry.
Alex Schulman hade sitt fönster mot mediavärlden och ja dom gjorde ett litet expriment. Ett väldigt kul sådant tycker jag. Calle och Alex Schulman har brjat blogga på Värmlandsfolkblads hemsida och sidan har kraschat flera gånger sedan dom började där. Eftersom dom fick väldigt måmnga fler besökare. Och nu i morse blev Alex lite elak (ovanligt?) han uppmanade hela svenska folket att när han sa till klicka in på deras hemsida för att se om den kraschade. Lyckades han? Självklart! Lite kul tycker jag.

Das war alles für isch (Tyskan kanske är lite ringrostig)

<3